Biogödselns positiva effekter på kolinlagring och cirkulära processer

På vilket sätt kan biogödsel bidra till ökad kolinlagring i jordbruksmarken? Det är en av frågeställningarna som Karin Tonderski på Biogas Research Centre vid Linköpings universitet arbetar med.

- Vårt intresse på BRC är kring vilken roll biogödseln kan ha för att få till bättre uppbyggnad av det organiska materialet i marken. Här finns intressanta tidigare studier som pekar på att man kan få en positiv effekt på markens kolinnehåll, säger Karin.

Biogödseln kan ge något mer än bara näringsämnen och det finns andra positiva effekter och mervärden som på sikt behöver värderas. Biokol och kolinlagring är på mångas läppar inom lantbruket och här kan biogödseln bidra med en nyttoaspekt genom att koldioxiden binds i organisk form i biogödseln och det kan bidra till att bygga upp markens förråd (innehåll) av organiskt kol när biogödseln förs tillbaka till fälten.

En annan aspekt som BRC:s forskning berör är den obalans i tillgången till näringsämnen som finns i Sverige, där frågeställningarna innefattar bland annat transporter. I Sverige har det skett en centralisering av lantbruksföretag med allt större produktionsenheter och här blir frågan på vilken nivå transporterna av näringsämnen ska ske för att det ska kunna vara en kostnadseffektiv logistikkedja. Är det regionala noder, större biogödselcentran eller ska gödseln fördelas från mindre anläggningar?

- En del av vår forskning går även ut på att undersöka hur man kan minimera transporterna. Här är det intressant att till exempel utveckla bra separeringstekniker för att få fram biogödsel med mindre vatten i och produkter som exempelvis fiberströ eller kanske biokol, berättar Karin. Men vi ställer också frågan kring om vi kan skapa mervärden för både biogas och biogödseln genom att t.ex. blanda in fiberslam från skogsindustrin – vad händer med kvaliteten på biogödseln då?

Det finns mycket att utforska i ämnet. Ett viktigt mål är att stråsädesodlare kan få tillgång till biogödsel och de mikronäringsämnen som följer med biogödsel. Markerna blir mindre torkkänsliga, får en bättre struktur och har möjlighet att hålla mer vatten.

- Detta kunde vissa lantbrukare se under torkåret 2018, att de fält som gödslades med biogödseln inte var lika hårt drabbade, menar Karin.

Biogödseln roll i framtiden ser Karin Tonderski ljust på. I samhället i stort finns ett större fokus på cirkulära processer och EU har satt upp ett mål att minimera gödselanvändningen, vilket innebär att vi måste använda den gödsel vi har mer effektivt.

- Biogödseln har stor potential att bidra till ett resurseffektivt lantbruk och vara en nyttogivande del i de cirkulära processerna som sker på gårdsnivå, avslutar Karin.

Läs mer på https://biogasresearchcenter.se/ 

Hur ser utvecklingen ut för biogödsel?

Vi fick en pratstund med Eva Salomon på RISE som forskar på bland annat biogödsel.

Hur har utvecklingen sett ut för biogödsel de senaste åren?

Statistiska Centralbyrån, SCB, gör regelbundna gödselmedelsundersökningar. De väljer ut ett antal lantbrukare som får rapportera hur de gödslar. Ofta handlar det om stallgödsel men de frågar också om de använder något specialgödselmedel. Det SCB har märkt är att fler och fler använder biogödsel, det är tydligt att det ökar. Det är en större användning och det är kul.

Vad är din ingång som forskare i ämnet?

Jag har jobbat med organiska gödselmedel länge nu, i ca 25 år. Vårt fokus har hela tiden varit på att använda växtnäringen från gödseln till växtodlingen, att få till en hantering som tätar kretsloppet i växtnäringskedjan.

Vad forskas det på i dagsläget?

Mitt fokus är att hitta win-win-effekter för de olika delarna i kretsloppet på gården. Just nu undersöker och arbetar vi med två gårdar som har egen biogasanläggning och där är vi intresserade av utnyttjandet av kväve och fosfor till växtodlingen. Vi vill att de ska ha så bra effekt och utnyttjande som möjligt.

Vad tror du om framtiden för biogödsel? Hur ser utvecklingen ut?

Lantbrukare som använder biogödsel har ett intresse i frågan. Det är viktigt att få fram biogödsel med högt kväveinnehåll. Lantbrukare som lånar ut sin gödsel för rötning vill gärna ha tillbaka mer växtnäring än de levererar in, men det finns alltid risk att någon förlorar. Det finns samrötningsanläggningar som arbetat fram ett kompensationssystem i form av ekonomisk kompensation eller ökad volym av gödsel. Kan vi tillsammans arbeta med kunskapsutbyte och få till ett högt kväveinnehåll och en garanti för gödseln hoppas vi att efterfrågan på biogödsel fortsätter att öka.